Stockholm 6º
Sarkozy och Merkel vill ha avtal klart 2010
Mest luft i Medvedevs klimatlöfte
Nye Vattenfall-vd:n placerade vindkraftpark bland havsörnar
Brasilien pressar på för minskade utsläpp
Skogen ska bekämpa klimatförändringarna
Chanserna för att klimatkonferensen i Köpenhamn ska bil en framgång eller ett fiasko är ungefär 50/50.
Just nu är det läpparnas bekännelse som gäller, på temat "Nej det blir inte ett juridiskt bindande avtal i Köpenhamn men alla delar av innehållet ska vara på plats så att det sen bara behövs ett möte (eller två...) under 2010 för att klubba juridiken".
Ungefär så sa Danmarks statsminister Lars Lökke Rasmussen, liksom presidenterna Barack Obama och Hu Jintao vid deras möte i Peking.
I går (torsdag) sällade sig EU:s två mäktigaste nationer, Frankrike och Tyskland till kören.
Angela Merkel och Nicolas Sakrozy höll en gemensam presskonferens i Bryssel där budskapet var att helst under första halvan nästa år måste det juridiskt bindande klimatavtalet vara på plats, och det måste innehålla varje lands åtaganden.
Sarkozy fyllde i att "Vi vill inte ha ett möte med dåliga kompromisser. Europa har gjort mycket, nu vill vi har rörelse från resten av världen".
Båda två annonserade att de kommer att delta under konferensens två sista dagar då statschefer har bjudits in till Köpenhamn. Ett 40-tal presidenter och statsministrar har hittills sagt att de tänker komma, bland annat Fredrik Reinfeldt.
Det går att ägna all sin tid åt att spekulera i hur stark överenskommelse det till slut blir i Köpenhamn. Men det är först under det sista dygnet som vi säkert vet.
Dramatik saknas i alla fall inte.
Rysslands president Dmitrij Medvedev hann med en hel del vid sitt besök i Stockholm. Förutom att skapa trafikkaos längs E4:an så lovade han att Ryssland ska minska sina utsläpp av klimatgaser med 25 procent till år 2020 räknat från 1990.
Det kan tyckas vara ett rejält åtagande, och det är bättre än de 10-15 procent som Ryssland tidigare har lovat.
- Mycket uppmuntrande, skrockade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
Men i själva verket ger löftet utrymme åt en rejäl ökning av de ryska koldioxidutsläppen. På grund av Sovjetunionens kollaps - och även den tunga, ineffektiva industrin - så ligger dagens utsläpp cirka 35 procent under 1990-års nivåer.
Det ger utrymme för en tioprocentig ökning till 2020, med andra ord. Är det så mycket att skrocka förnöjt över?
I dagens SvD beskrivs Vattenfalls nye vd Øystein Løseth och hans tidigare insatser inom området förnybar energi. Statkraft skulle år 2001 bygga en vindkraftpark i Smøla sydväst om Trondheim. Parken var då Europas största på land. Idag finns där 68 stora vindkraftsnurror. Øystein Løseth var koncerndirektör för det nya projektet.
Men Smøla-parken är också känd för att att vara extremt illa placerad - mitt i ett häckningsområde för havsörn. Placeringen är ett skräckexempel på dålig planering av vindkraftparker och bristande hänsyn till natuvärden, till exempel fågellivet.
Hur det gick till när tillstånden gavs och ifall Statkraft - Øystein Løseth - bemödade sig om att göra en ärlig och noggrann mijökonsekvensbeskrivning vet jag inte. Med facit i hand verkar det i alla fall inte så.
Smøla-parken är världskänd bland ornitologer för sin slakt på havsörnar - hittills har 28 örnar hittats döda under rotorbladen.
Så här skrev jag i SvD i juni, i en granskning av vindkraftens konflikter med naturvården:
"Men erfarenheter från Norge visar att placeringen av vindkraften kan vara förödande – för fåglarna.
På ön Smøla väster om Trondheim finns en vindkraftpark med 68 snurror. Där bor också uppemot 70 par häckande havsörnar och många ungfåglar.
–Det började dala ner örnar från himlen, berättar Kjetil Bevanger, forskare vid norska Naturforskningsinstutet, Nina som leder ett omfattande forskningsprojekt i Norge om vindkraft och fåglar. Motsvarande 36 miljoner svenska kronor under fyra år satsas för att bättre veta hur vindkraftparker ska placeras.
Hittills har 26 döda örnar hittats på Smøla sedan 2005, två bara sedan i påsk i år.
Någon har kluvits i två delar, på andra har vingar kapats eller brutits. Örnarna väjer inte för rotorbladen. De har samma flygvägar inne i vindkraftparken som utanför och rotorblad som snurrar i 250 km/h är inget de upplever som en fara.
–Dödligheten ökar för örnar utanför parken också. En örn som dog var kläckt sju kilometer därifrån, konstaterar Kjetil Bevanger.
Han anser att det måste finnas krav på att fågelfaunan kartläggs innan en vindkraftpark får anläggas.
–Och lägg inte vindkraftparker där sträcklederna går. "
Vattenfalls största investeringar i förnybar energi hittills är havsbaserad vindkraft, och det är där bolaget har tänkt lägga merparten av sina investeringar i förnybart de närmaste fem åren.
Vindkraftens påverkan på fågellivet är en risk som måste tas på största allvar om energislaget ska kunna vinna acceptans även bland naturvänner. Sämre än på Smøla kan det knappast bli.
Brasilien tycker det är dags att visa ledarskap i klimatförhandlingarna.
Regeringen är beredd att åta sig 38 - 42 procents minskade utsläpp till år 2020, ett utspel för att pressa de stora utsläpparländerna.
- Vi anser fortfarande att ansvaret ligger hos de industrialiserade länderna, det här är en politisk gest, säger den brasilianska chefsförhandlaren Dilma Rouseff i the Guardian.
För att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen under 2°C, måste i-länderna minska med mellan 25 och 40 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer, enligt forskare.
Utvecklingsländernas bidrag bör då vara en minskning på mellan 15 och 30 procent till 2020.
I klimatförhandlingarna hittills har bara få länder talat om sina åtaganden, bland annat EU och Japan. Det pågår med andra ord ett chicken-race fram till förhandlingarna i Köpenhamn.
Före helgen ska Brasilien annonsera sin position inför klimatmötet i Köpenhamn. Enligt vissa uppgifter kommer regeringen att offentliggöra en plan för att minska avskogningen med 80 procent.
De 38-42 procenten nedskärningar av växthusgaser ska till hälften genomföras genom minskad avskogning och resten genom minskade utsläpp från jordbruket och industrisektorn.
Att odla poppel och hybridasp i stor skala i Sverige kan vara ett sätt att klara EU-kraven om att öka andelen förnybar energi. Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet ska undersöka möjligheterna, med sikte på rejäla skördar av biobränsle framöver, skriver de i ett pressmeddelande.
Att bruka skogen klimatsmart är ett snabbt växande fält för kunskapsinhämtning, i Sverige och resten av världen. Det kan man läsa mer om i morgondagens SvD.
Vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn kommer troligen regler för hur skogsbrukare i tropiska regnskogsländer ska få betalt för att inte hugga ner skogen. Mekanismen kallas för Redd, reducing emissions from deforestation and forest degradation. Initiativtagaren Kevin Conrad från Papua Nya Guniea intervjuas i SvD.
Prenumerera på inlägg via RSS
