Det torde vara den simplaste och mest ointressanta positionering man kan göra att markera att man inte håller med Anna Anka  och jag trodde faktiskt inte att någon mer etablerad politiker skulle göra det, annat än i nån liten road tweet eller bloggpost förstås. 

Men jodå. Varje debatt har sin debattör och den här gången blev det Socialdemokraternas Nalin Pekgul som tog till orda och med stort allvar i tonen meddelade världen att hon inte höll med Anna Anka, vars liv enligt Pekgul påminner om någon sorts islamism. En spännande analys. 

I och med detta tog en debatt som dittills mest varit kvällstidningsartiklar och gapskratt steget in i P1. I morse debatterades hemmafrufrågan av SvD:s kolumnist Roland Poirier-Martinsson och just Nalin Pekgul. RPM har ju själv författat en text på Newsmill om saken, vars innehåll ligger hästlängder ifrån Ankas, men som likväl är provocerande nog för många. Till exempel för Pekgul. 

– Dina tankar är ju inte så långtifrån Anna Ankas, sade hon således till RPM i morse, efter att han själv betecknat dennas artikel som en satir. 

Enligt Pekgul var skillnaden mellan RPM och Anka marginell, faktiskt bara "grader i helvetet" eftersom han "förhärligar hemmafruidealet" och skriver att han gillar när maten är lagad när han kommer hem och dessutom är stolt över sin hemmafru. 

RPM:s comeback är underhållande. Han förklarar att hans stolthet inte skiljer sig från den stolthet hans fru kände när han var hemmaman och gör en i mitt tycke jäkligt viktig poäng – nämligen den att när partnern är hemma och sköter det gemensamma boet ger det också mening åt den andres arbetsliv. 

Helt enkelt. All stress, alla fåniga intriger, prestationsångest eller vad det nu kan vara som får dig att emellanåt misströsta och känna att ditt arbetsliv är helt meningslöst får mening. Det görs ju för att betala för tryggheten där hemma. Det som betyder något. 

Nu bryter programledaren in, ty så lätt ska han inte komma undan. Alltså påpekar hon att RPM ju bara varit hemma i ett år, men frun flera. Aja baja. Ojämnt fördelat! 

Det visar sig emellertid att RPM:s karriär som hemmaman landar i nätta sju år. Och han konstaterar, något trött, att folk läser in så mycket i hans artikel. För huvudpoäng var inte att skriva en artikel och skryta med att han varit hemma, utan att visa på att människor är mycket snara att döma en hemmafru. 

Nalin Pekguls replik är mycket talande:

Alltså. Pekgul kan tänka sig att ha förståelse för hur familjen Poirier-Martinsson arrangerat sitt hemmaliv, men bara om hon delges den fulla informationen. 

Om inte tänker hon fortsätta med att döma och peka finger åt folk och dra paralleller till islamism – alldeles oavsett hur lösa grunder hon baserar sina förutfattade meningar på. Det är alltid läge för en pekpinne, liksom. 

För att riktigt understryka sitt moraliska övertagsade Pekgul därefter åt RPM att han var moderat och jobbade på Timbro. Hans protester gällande partitillhörighet hjälpte föga. Pekgul vet nämligen hur saker ligger till även när hon inte vet det. 

Och hon har politiken för att rätta till alla fel. 

Hör hela inslaget här.