I dagens lilla ledartext noterar jag att oppositionen använder interpellationsinstrumentet som obstruktionsmetod - med drivor av frågor tvingar man ministrarna att stå i kammaren hela dagarna i stället för att göra nytta.

En av de ivrigaste interpellanterna heter Monica Green (s). På sin blogg illustrerar hon den process som gör att varje enskilt missöde i vardagen resulterar i en interpellation.

"Idag är tåget 20 minuter sent. Stod på stationen i Skövde och funderade på om det skulle kunna gå att få meddelande om förseningarna på sms så att jag kunde gå hemifrån senare på morgonen. När jag klev på tåget frågade jag efter anledningen och tågpersonalen trodde att det berodde på en planeingsmiss, att tåget inte hade någon förare när det skulle gå från Göteborg.

Tågpendlare har blivit luttrade, den passagerare jag satt bredvid beskrev om alla förseningar som skett förra veckan. Då var det brand i Herrljunga med flera timmars förseningar. Han sa att det brinner där fortfarande.

Ok, jag ska inte ge SJ och banverket skulden för alla förseningar. Det kan inträffa naturkatastrofer, olyckor och annat som står utanför mänsklig kontroll.

Kanske det är ytterligare ett argument till att jag borde få meddelande i mobilen via sms om det tåg jag bokat platsbiljett på, är i tid eller hur sent det är. Kanske detta är ett uppslag till en interpellation till Åsa Thorstensson".