SVD GRANSKAR
SvD:s realtidsgranskning av kommunala biståndsprojekt har fått stort genomslag för vad den har upptäckt: biståndsfinansiering till projekt som inte ens huvudmännen bakom tycker borde få statligt stöd.
Den ansvariga ministern sade i dagens tidning att "det här var inte syftet" och medgav att hon "kanske borde brytt sig". Alltså: en viktig journalistisk insats för att få fram en misshushållning av resurser i ljuset.
Men det finns ett större värde i projektet, som genomförts fullt transparent på nätet, i öppen dialog med läsarna. SvD.se har lanserat en metod, tidigare oprövad i Sverige, som ibland kallas "crowdsourcing": att öppet berätta om vad man vill åstadkomma och utnyttja den sak- och detaljkunskap som finns i läsekretsen.
Detta har flera värden. Dels förbättrar det kvaliteten på det journalistiska arbetet, eftersom vi får in mer kunskap, dels bygger det ett starkare engagemang. Redaktioner har i alla tider bett om läsartips, men med nätets hjälp går det att göra så mycket mer. Journalistik lever inte i ett vakuum, den blir bättre när den får verklig förankring hos dem den berör och låter dem vara delaktiga på riktigt.
Men det finns ytterligare en stor fördel och det är att metoden ger mer insyn i den journalistiska processen. Genom att lägga ut alla handlingar vi begär in, liksom kompletta intervjuutskrifter, gör vi det lättare för läsarna att bedöma om rapporteringen är rättvisande.
Alltför ofta i samband med granskande reportage, inte minst i SVT, har det funnits en stark motvilja att lägga ut hela materialet, för att slippa misstankar om tendentiös hantering. Den metod som svd.se använt visar steg för steg vad som görs och vad som finns; det ökar trovärdigheten rejält. Det märker vi också på den starka respons vi fått. Tack för den.
DAWIT ISAAK
I dag publiceras Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englunds text om Dawit Isaak i 91 svenska tidningar, däribland SvD. Det hade vi gärna sluppit, men dessvärre är det nödvändigt.
Den svenska medborgaren och journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad utan rättegång och utan anklagelsepunkter i Eritrea i 2979 dagar - mer än åtta år. Han är klassad som samvetsfånge enligt Amnesty International och han tilldelades nyligen det prestigefyllda
Tucholskypriset, i sin frånvaro (Läs mer om hans fall
här och
här).
91 dagstidningar, samt TV4, SVT och TV8, återger i dag Peter Englunds text, där han bland annat skriver så här:
"Liksom att luften inte är något vi tänker på, så länge som den finns där, är det lätt att bara ta yttrandefriheten för given, om man aldrig behövt pröva på dess motsats. Eller, som Dawit Isaak, behövt betala dess pris. Samtidigt är yttrandefrihet något odelbart, även i så måtto att man som enskild aldrig kan förvänta sig något man samtidigt är beredd att låta någon annan stå utan. Friheten att yttra sig. Eller, i förlängningen, friheten själv. Principen prövas alltid i det enskilda fallet."
Viktiga ord. Fallet Dawit Isaak har föranlett en massiv samordnad insats från Sveriges publicister - och den namninsamling som Expressen, Aftonbladet, SvD och DN tog initiativet till i våras fick in mer än 200 000 namn, som överlämnades till Eritreas ambassader i 13 länder.
Men Dawit Isaak sitter fortfarande kvar i sitt fängelse.
GAMMALT AVSLÖJANDE
Dagens toppnyhet i TV4, citerad av Aktuellt, TT och många andra medier som ett stort avslöjande, var att Vattenfalls vd Lars G Josefsson "pantsatt" bolaget, med totalt kostnadsansvar vid en eventuell kärnkraftsolycka i Tyskland. För SvD-läsarna bör detta kännas bekant.
Japp, vi kunde berätta exakt samma sak redan den 15 september, i
den här artikeln av SvD Näringslivs Fredrik Braconier: "Vattenfalls ansvar utan tak".
I artikeln står precis det som TV4 drog stort på i kvällens sändning: "På frågor från en medlem av förbundsdagen i Berlin har statssekreterarna i miljö- och reaktorsäkerhetsdepartementet understrukit att Vattenfall AB i Sverige har axlat ansvar för det tyska dotterbolaget och kärnkraftverken iTyskland. Detta enligt ett särskilt avtal.
Skulle en kärnkraftsolycka ske vid Krümmel eller Brunsbüttel kunde hela Vattenfall gå förlorat. Mot aktieägaren svenska staten kan däremot inga formella krav resas, konstaterar statssekreterarna, men pressen skulle bli utomordentligt hård."
När jag påpekar detta för TV4:s reporter Niklas Svensson visar det sig att han missat SvD:s artikel. Han "fick ett tips" i morse och "jagade rätt på den särskilde utredaren i ärendet.
Så kan det vara ibland. Och övriga mediers minne kan vara kort.
Sakfrågan är naturligtvis fortfarande intressant - och Maud Olofssons reaktion därpå likaså. Men rätt ska vara rätt: det var SvD som var först.