Fråga:

Har flyttat till en ny trädgård där det finns en del s.k. busk- och parkrosor. Dessa har sju blad och jag har av någon lärt mig att rosor ska ha fem blad för är det sju så är det rotskott. Kan det vara så att dessa enkla rosor är de som används till ympning av de ädla? I så fall är det väl ok med sju blad. Får ju klippa ner allting annars.
/Birgitta

 

Svar:

För det första: Glöm allt du har hört om vildskott. Förädlade rosor kan ha både fem och sju småblad. Ofta kan man känna igen vildskott på okulerade rosor eftersom de avviker från ”ädelsorten” genom en annan färgnyans på bladen, en avvikande form eller ytstruktur och ibland kan taggarna också se annorlunda ut. Enda bombsäkra sättet att känna igen ett vildskott är att låta det gå i blom, skriver rosexperten Lars-Åke Gustavsson. Men då är det för sent för, som han uttrycker det: "Det får aldrig hända." Det betyder ju att grundstammens ros har tagit över från den förädlade sorten.

Du kan försöka se varifrån skottet kommer genom att först krafsa bort jorden kring det. Vildskott växer ju ut från rötterna eller rothalsen nedanför okuleringsstället. Det bästa är att med hjälp av en liten spade eller något annat verktyg böja vildskottet bakåt så att det fläks av från rothalsen. Man kan också klippa av det med en sekatör, men det är svårt att få med hela och om bara en pytteliten bit blir kvar kan den skjuta nya skott.

Om man lämnar vildskotten kvar kommer de att stjäla både vatten och näring från rosen, i värsta fall till den grad att ”ädelrosen” ger upp och dör. Det är därför man kan se många exemplar av stenros och japansk klätterros, de två vanligaste grundstammarna, i äldre och lätt vansköttträdgårdar.

Mitt förslag: Klipp av en gren och ta med den till en bra plantskola så kan du kanske få besked om huruvida det rör sig om vildskott.

Fråga:
I maj 2006 lät vi plantera en häck med häggmispel runt vår tomt på Österlen. Häggmispeln har vuxit bra på höjden, men vi tycker att den är väldigt gles nedtill. Visserligen har det i år kommit en hel del skott underifrån, men inte i den utsträckning som vi hade hoppats. En del säger att vi borde ha klippt ned den helt när den var ny och andra säger att vi borde göra det nu. Vad vi har gjort i år är att vi kapat en del grenar i hopp om att nya skott skall växa ut. Vad ska vi göra för att få häcken tätare nedtill? Påverkar gräset/ogräset som växer mellan buskarna tillväxten? Ska detta rensas bort kanske, vi har väldigt många meter häck så det kräver en stor arbetsinsats. Kan mycket gödsel till våren hjälpa? Vi har sandjord, men vid planteringstillfället blandades denna förstås med annan jord.
/Margareta Jacobsson

 

Svar:

Det finns två skolor: Antingen klipper man ner plantorna till ca 15 cm ovan mark direkt vid planteringstillfället. Eller så klipper man ner dem påföljande vårvinter när de har etablerat sig ordentligt. De svarar då bättre på beskärningen.

Det ni nu kan göra är att klippa ner dem i mars-april till ca 25 cm. Då blir det också lättare att försöka rensa bort så mycket ogräs som möjligt med en hacka. Gödsla också med kogödsel som ger lite humus till er sandjord. Den jord som ni tillförde vid planteringen är det nog inte mycket kvar av idag.

Fråga:
I våras (maj) planterade vi en häck av små granplantor. Alla utvecklade sig mycket bra, men i slutet av september-oktober började plantorna att gulna. Är det normalt, eller är det något vi bör göra?
Fråga nr 2: När klipper man redan 30-40 årig granhäck, som redan är toppad.
/Maria

 

Svar:

Du behöver nog inte oroa dig för granhäcken. Alla barrväxter tappar sina drygt två år gamla barr om hösten då de gulnar och faller av. Om de får ligga kvar på marken gynnar det träden eftersom barren bildar ett skyddande täcke ovanpå rötterna som bevarar fukten i jorden. Så småningom ger barren också lite näring till rötterna. Samma sak händer för övrigt med bladen på rhododendron. Det som faller av är barr och blad som inte längre deltar i fotosyntesen.

Fråga 2: Barrväxthäckar klipper man helst i augusti varje år. Man kan också få granarna att hålla sig lite smalare genom att på försommaren bryta bort det yttersta, mjuka skottet.

Fråga:

Fick i juni en bougainvillea i ordinär storlek. Planterade om den och den har stått på min inglasade och trivts jättebra. Den är nära en meter hög och full av utskjutande grenar. Undrar nu hur hårt jag ska beskära den och när det ska göras. Har inte möjlighet att låta den växa längs en vägg. Då kommer den inte få någon sol.
/Gudrun, Karlskrona

 

Svar:

Bougainvillea, även kallad trillingblomma, kan beskäras hårt. Bästa tiden är på våren, i mars, men du kan även beskära den under sommaren.

För att den ska kunna behålla bladen hela vintern krävs att den står ganska varmt, helst inte under 18 grader. Den kan också övervintras svalt, ner till 5 grader, men då brukar alla blad falla av. Vattna sparsamt på vintern, men låt den inte torka ut helt. Du kan nog behöva plantera om den till våren så den får ny, fräsch krukväxtjord att växa i för att orka blomma till sommaren. Bra om den får fortsätta stå soligt i din inglasning, för mycket skugga kan också få den att tappa bladen.

Fråga:
Vilken skadeinsekt kan ha gjort massor av hål i bladen på mina bamsestora änglatrumpeter mot slutet av sommaren. Kanterna var intakta men annars såg själva bladet närmast ut som en glest virkad spets. Plantorna var friska och hade massor av blommor och knoppar och verkade inte påverkade på annat sätt, men såg ju långt ifrån vackra ut och var inte till någon större glädje tyvärr. Hur jag än kollade, lyckades jag aldrig se något kryp. Nu är krukorna intagna för vinterförvaring, men det skulle vara roligt, att kunna eliminera problemet nästa säsong.
/Agneta K-Å

 

Svar:

Det är förmodligen larver av grönsaksfly eller jordfly som har ätit rent på bladen. De är nattaktiva och mycket svåra att få syn på i dagsljus då de brukar borra ner sig i krukjorden och vila sig i form. Det är nog pannlampa som gäller. Ut och plocka på natten. Ännu bättre är förstås att åtgärda dem redan på äggstadiet då man kan se ansamlingar av ägg som en små pärlliknande klumpar på bladens undersida.

Det du absolut ska göra till våren är att byta ut översta jordlagret i krukan, där de brukar övervintra. Eller ännu hellre plantera om änglatrumpeterna i ny jord utan att få med något av det gamla krukjorden överst i krukan.

Fråga:
Går det att återskapa en naturtomt? Efter att vi byggt hus har stora tomtpartier förstörts av grävmaskiner och sprängning. Förut var tomten bergig naturtomt med olika mossor, barrträd, rönn, asp och björk. Vissa områden har nu ingenting kvar mer än sprängsten, och ingen jordmån finns. Visst kan vi tillföra jord och skapa rabatter osv. på en del ställen, men hur kan vi även få en känsla av naturtomt tillbaka?
/Malin

 

Svar:

Ni kan plantera sådant som pors, hönsbär, ljung, linnea, skvattram, lingon och tranbär för att få en riktig skogskänsla. Har ni möjligen en solig slänt passar också mjölon utmärkt. Ni hittar alla dessa växter i välsorterade plantbutiker.

De trivs bäst i grov, fibrig, okalkad och ogödslad torvmull. Lingon, mjölon och ljung vill ha soligt läge med kraftig inblandning av grovt grus (0-8 mm) i torvmullen.

Om ni skulle vilja göra ett studiebesök i Sörmland hos en man som har skapat Sveriges första mossträdgård (en fantastisk syn) får ni gärna höra av er till mig. I så fall kontaktar jag honom och hör om han vill ha påhälsning till våren.

Fråga:

Vi har en vild rönn som växer alltför vilt i en sänka nedanför vår terrass, ett par meter upp på en bergsknalle. Den har vuxit c:a en meter ovanför terrassens staket. Förra året kapades ungefär en halvmeter ovanifrån. De nya skotten bar i år inga blommor, medan den nedre oklippta delen av trädet hade ett fåtal blommor och bär.
Vi skulle nu vilja decimera rönnen, men på rätt sätt. Klipper man ner den nerifrån rejält eller kan man kapa en bit uppifrån rätt regelbundet? Den har två stammar som här och var delar sig busklikt. Vi är väldigt förtjusta i rönnar och vill inte skada den men vi skulle vilja hålla nere storleken genom beskärning om möjligt. Den växer magert i norra Bohuslän. Tacksam för en synpunkt.
/Titti

 

Svar:

Helst skulle jag vilja råda er att kontakta ett proffs på beskärning, eftersom man bör se trädet för att kunna svara korrekt. Till att börja med kanske den borde stammas upp, innan man ger sig på kronan. Mars-april samt Jas-månaderna juli-augusti-september är lämplig beskärningstid för rönn.

Fråga:
Vid söderväggen på vårt torp har vi fina gamla malvabuskar, som nu i två år inte varit bra. Bladen är ihopkrullade och vill inte veckla ut sig, hela buskarna ser klart dåliga ut och blomningen är inte riklig. Har sett myror på marken och även på vissa blad. Jag lägger på lite ny jord varje vår och även lite gödsel. Jag tror malvan har stått där jättelänge. Huset är från slutet av 1800 talat. Vi vill ha tillbaka de fina blommiga buskarna. Vad kan vi göra?

/Ulla Norrbrink

Svar:

När man ser myror klättrande i växter så vet man med ganska stor sannolikhet att växten är angripen av bladlöss. Spruta med såpvatten i början av juni - med en sprayflaska och 25 ml såpa i en liter vatten kommer man faktiskt ganska långt. Eller köp ett pyretrumpreparat (finns i trädgårdsbutiker) och följ bruksanvisningen. Och missa inte bladens undersidor där lössen brukar sitta.

Fråga:

Jag har just fått en luftvattenvärmepump installerad framför mitt hus vid ett fönster. Den är något för stor, och jag skulle gärna vilja plantera några växter så att den bättre döljs. Vilka växter kan vara lämpliga? Jag har sedan tidigare rododendron i samma rabatt, och det handlar om ett läge i norr. Det är fuktigt, något mörkt. Själva pumpen skapar lite blåst runt om.
 /Inga-Lis Hermansson, Upplands Väsby

 

Svar:

Jag skulle kunna tänka mig en klippt häck av idegranen ’Hillii’ planterad i vinkelform runt värmepumpen. Men lämna en ordentlig luftspalt mellan häck och pump så det blir ett arbetsutrymme om och när det blir dags för service.

  

Fråga:
Jag har en idegransoval vid min uteplats. Idegranarna har varit fina med riktigt mörkgröna barr, men nu har jag upptäckt att några buskar har fått gulaktiga barr. Jag har gett varje planta en rejäl omgång vatten nu i höst, men det är kanske för litet. Inte långt från planteringen står en stor björk, kan den eventuellt påverka? Vad kan jag göra?

/Eva Söör, Sigtuna

 

Svar:

Idegranar som lider av näringsbrist antar ofta en gulbrun färg inför vintern. De brukar återta sin normala, mörkgröna färg igen framåt försommaren.

Samma symptom kan man också se på idegranar som står i dåligt dränerad jord. Du kanske själv kan avgöra vilket som är troligast?

Använd i alla fall en vass spade och försök sticka av björkrötter. Gödsla också i slutet av april med Chrysan.

  

Fråga:

Har fått en aloe vera i födelsedagspresent och har ingen aning om hur jag ska sköta den. Den är inte särskilt stor, men rätt prydlig ändå. Ska jag börja med att plantera om den?

/Marie K.

 

Svar:

Grattis, aloe vera är en riktigt sympatisk krukväxt och dessutom lättskött. Om du hanterar den rätt kan den bli riktigt gammal. Den får med åren upp till 60 cm långa, tjocka blad. Om/när den blommar är det med små klockor längst ut på en nästan meterhög stängel.

Aloe vera är faktiskt ingen kaktus, även om den ser ut som en sådan med sin taggiga och svärdsliknande bladrosett. Snarare är det en flerårig subtropisk suckulent växt. Det finns mer än 200 arter av aloe, men bara en handfull som anses vara av naturmedicinskt värde för människor och djur.

För att trivas bör den stå mycket ljust och torrt. Du kan plantera om den på våren i en något större kruka för att ge plantan en chans att växa till sig. Välj vanlig krukväxtjord uppblandad med sand eller köp speciell jord för suckulenter, fetbladsväxter. Lägg först ett lager lecakulor i botten av krukan för dränering.

På vintern trivs aloen bäst som andra Medelhavsväxter, det vill säga: ljust och svalt med endast minimal vattning. Den kan också klara sig inne i vanlig rumsvärme. Men tänk på att plantan vilar nu under vintermånaderna, så vattna bara ytterst sparsamt. För mycket vatten gör att både rötter och blad så småningom svartnar och ruttnar.

Ge också krukväxtnäring ett par gånger i månaden men bara under växtperioden, det vill säga vår, sommar och höst. På sommaren kan du ställa ut krukan på en solig och regnskyddad plats.

Det är enkelt att föröka aloe med hjälp av små avläggare som bildas vid moderplantan. Skär av dem när de har fått 3-4 bladpar, helst på våren eller försommaren, pudra snittytorna med rotningsmedel och låt dem torka i ett par dagar. Plantera därefter de små bladrosetterna i torr sandblandad jord och sköt dem som moderplantan.

Fråga:

Hur är det egentligen med mossa till adventsljusstakarna, Får man plocka ute i skogen?/Lillemor i Sollentuna

Det som är förbjudet att ta i naturen utan markägarens medgivande räknas upp i lagboken. Men lagtexten om detta är ålderdomlig och måste i vissa stycken tolkas med sunt förnuft, brukar Naturvårdsverket betona.

Mossor och lavar finns till exempel inte alls med i lagtexten, men får ändå inte plockas i större mängder för försäljning. Man bör också vara medveten om att både mossa och lav växer mycket långsamt och följaktligen ta hänsyn till det, även om de inte är fridlysta.

Blommor, bär och svamp finns inte med i uppräkningen, och får således plockas helt fritt. Vissa växter är dock fridlysta och i naturreservat och nationalparker gäller oftast särskilda regler för vad man får plocka.

 

 

 

 

Fråga:

Jag är lite orolig för min bonsai. Den har nu tappat i stort sett alla blad och verkar inte så pigg. Vad kan jag göra?

Kajsa S.

 

Svar:

Det är ju inte omöjligt att du äger en lövfällande bonsai, som exempelvis en japansk lönn. Den är ganska vanlig. Just eftersom den fäller bladen på vintern kan den övervintras mörkt, under förutsättning att den står mycket svalt, i 2-8 plusgrader. Det finns också inhemska bonsaiarter som tall, lärkträd, avenbok och även kinesisk en som faktiskt kräver vintervila. Sådana gräver man antingen ner i rabatten på hösten med hela krukan eller vinterförvarar med krukan väl isolerad på balkongen.

Men det kan också vara ett klassiskt fall av övervattning som orsakat bladfallet. En bonsai måste stå i väldränerad jord så att rötterna kan andas. Ofta säljs de tyvärr planterade i kompakt lera eller i tät torv, vilket kan vara rena döden för dem. Det blir snart helt omöjligt att vattna en sådan på rätt sätt.

 Det är svårt att vattna bonsaier rätt, inte minst på vintern då det bara behövs minimala skvättar om de vilar svalt. Ett tips är att använda en vattenkanna med fin stril och hälla på vatten tills det rinner ut ur dräneringshålet i botten. Du kan också sänka ner krukan i vatten under 5-10 minuter, men bara upp till krukans kant så att inte jorden sköljs bort. När jorden blir mörk ovanpå är den genomfuktad.

Hur ofta bonsaien ska vattnas är individuellt. Enklast är att lyfta på krukan varje dag och känna efter. En nyvattnad kruka känns tung och när den känns lätt är det dags att vattna. Under växtsäsongen, vår-höst, bör du blanda i ett kryddmått växtnäring till en liter vatten varje gång du vattnar.

Placeringen är också viktig. En bonsai ska stå så ljust som möjligt; redan en meter in i rummet från fönstret kan bli livsfarligt mörkt. Vänta sedan med beskärningen till våren, mars-april, precis innan trädet har hunnit få nya knoppar.

Bra skötselråd och allt man i princip behöver veta om bonsaier finns i Lennart Cösters bok Börja med bonsai. Dessvärre är den slut på förlaget och finns numera bara på antikvariat eller på bibliotek. Men eftersom Lennart är aktiv i Svenska Bonsaisällskapet kan man också hitta alla hans odlingsråd på sällskapets hemsida.

Fråga:

Mina liljeknoppar blev färglösa och liksom tomma, nästan skrumpnade bort i somras. Kan det ha varit frost eller är det någonting annat? Gäller båda mina "brandgula" liljor och mina krolliljor.

/Harriet

 

Svar:

Det kan säkerligen ha berott på frost, om det var sena frostnätter där du bor. Men en annan tänkbar anledning är att vattenupptagningen inte fungerade, antingen för att det var för torrt eller för blött i jorden. Försommaren var ju rätt torr nästan överallt, och blir det alltför torrt i jorden utvecklas inte knopparna. Liljor vill ha ordentlig fuktighet när de växer. Men det betyder inte att marken får vara ständigt plaskvåt. Om det blir för blött där de står, kan rötterna också ruttna bort.

 

 

 

Fråga:

Vi har i år planterat tre fina cypresser på vår balkong i Bryssel. De har vuxit till sig bra under sommaren men nu har de fått mycket bruna kvistar. Vad gör vi för fel? De står i en stor låda tillsammans med några pelargoner som antagligen inte kommer att överleva vintern.

/Kristin Hedström

 

Svar:

Nej, pelargonerna kommer troligtvis inte att klara sig vintern igenom, även om de står så att de får värme från huskroppen. Att barrväxter tappar lite barr, eller bladskivor i cypressers fall, inifrån varje höst är ingen anledning till oro. Gjorde de inte det skulle det bli alltför tätt längst in mot stammen. Om cypresserna har fått extremt många bruna kvistar under sommaren kan det bero på torka eller avgaser (alternativt, om det vore aktuellt: hundpink).

Det ni nu kan göra är att klippa, eller rafsa bort allt det bruna med handen. Om det är hela grenar som har blivit bruna klipper ni bort dem intill stammen, eller fram till närmaste gröna del.

Sedan gäller det framför allt att inte glömma bort att vattna dem, speciellt om vintern blir torr och blåsig hos er. Det ska då vara kallt vatten, ungefär samma temperatur som utomhus så att det inte blir en chock för växterna.

I övrigt behöver ni inte täcka cypresserna mot vårsolen som vi gör här, eftersom det ju knappast blir tjäle i krukorna nere hos er i Bryssel.

 

 

 

Fick ett bra tips av en läsare, apropå Solveig som häromveckan undrade vad hon skulle göra med alla sina sura vindruvor. Så här skriver Jan Granbom:

 

DRUVTIPS
Vi har en stock med "ätdruvor", som ger bra skörd. Söderläge i södra Dalarna. Vädret gör det ibland svårt att hinna få dem helt mogna. Det är för mycket att äta upp färska (och dessutom är de välfyllda med små kärnor). Vi brukar därför köra skörden i råsaftcentrifug, och därmed åstadkomma färskpressad druvjuice, som kan frysas in i småförpackningar. De klasar som inte hunnit mogna helt kan då "förbättras" med litet florsocker.

Hälsningar
Jan Granbom

Fråga:

Vi har nyligen flyttat in i ett nybyggt hus med svartmålad ytterpanel. Vilka växter passar till ett svart hus? Markbeläggningen på uteplatsen och gångar består av vit hyvlad gotlandskalksten.

/Spader Dam i Enebyberg

 

Svar:

På den soliga delen av huset, det vill säga i söder och västerläge, skulle det vara stiligt med en kombination av silver och gråbladiga växter tillsammans med vitblommiga som har gröna blad. Exempelvis: silverpäron, smalbladig silverbuske, coyotevide, ullvide, dillmalört, romersk malört, kattfot, ulleternell, gråbladig höstljung samt rhododendronsorterna ’Golfer’ och ’Yaku Angel’ med gråaktiga blad och vita blommor.

Blommor i vitt: Orkidénarcissen ’Thalia’, azalea ’White Throat’, pärlbuske, vit fingerborgsblomma, vit rudbeckia, vit rosenvial, vitlysing, vit pion, vita rosor, vita klematisar och naturligtvis vita höstanemoner men de måste vintertäckas med en frigolitskiva.

Häckar: idegran och buxbom passar fint ihop med alla ovanstående växter.

Till skuggsidan i norr och öster skulle jag välja några växter med limegula blad. Gulbladiga växter trivs bäst i skuggade lägen och framhävs bäst mot en mörk bakgrund: gyllenlönn, japansk lönn ’Japanese Sunrise’, guldhassel, gulbladig berberis, gulbladig körsbärskornell, hängguldbok, japansk ädelcypress ’Aurea’, gulstrimmigt hakonegräs, funkian ’Sum and Substance’.

Dessa växter ska naturligtvis ha sällskap av grönbladiga skuggväxter som till exempel hasselört, pelaridegran, Rhododendron ’Goldbukett’ och många, många fler.

Fråga:

Jag har ett olivträd, ca 80 cm högt, som fick för lite sol och därför dog, trodde jag. När jag satte ut det på balkongen har det börjat växa längre ner på stammen, ca 30 cm ovanför jorden. I "kronan" är det fortfarande dött och inga livstecken syns. Ska jag klippa ner trädet eller vad ska jag göra för att det ska börja växa ordentligt igen?

/Johanna Sturesson, Höör

 

Svar:

Eftersom det inte har hänt något i toppen på hela sommaren kan man på goda grunder anta att olivträdet har torkat ut ordentligt. Då kan du bara klippa bort all det som ser dött ut ovanför nytillväxten.

Placera sedan trädet ljust och svalt, över 4 men under 15 grader, helst med tillskottsbelysning på timer i 12-14 timmar per dygn. Kanske nere i en sval källare med lysrörsbelysning eller lågenergilampor? Även om det finns fönster räcker inte dagsljuset till i vintermörkret.

Under vintern förbrukar trädet inte så mycket vatten så var ytterst försiktig med vattningen. Det är A och O att trädet klarar övervintringen för att det över huvud taget ska kunna sätta igång och börja växa igen på vårkanten.

Plantera inte heller om olivträdet nu utan vänta till våren, i slutet av mars. Man vill absolut inte öka jordvolymen (som det blir i en större kruka) inför viloperioden. Då blir det lätt alltför blött i jorden och risken blir ännu större för att trädet ruttnar i den låga övervintringstemperaturen. Dessutom kan de små hårfina vattenupptagande rötterna skadas vid en omplantering. 

Fråga:

Jag har fått några agaveskott och undrar nu hur jag bäst ska plantera och sköta dem. Jag bor i Stockholmstrakten.

/Eva H.

 

Svar:

Agavesticklingar är lätta att lyckas med. Plantera dem ytligt i kaktusjord, gärna med ett litet sandlager ovanpå, i en lerkruka hellre än en plastkruka för att de inte ska bli övervattnade. Ställ sedan krukan med sticklingarna så ljust som möjligt, helst också svalt (4-15 grader), och vattna bara sparsamt under vintern. Låt krukjorden torka upp mellan varje vattning för att stimulera rotbildningen.

Till våren kan du plantera om sticklingarna om de står i en jätteliten kruka som verkar bli full med rötter. Sedan kan de gärna stå utomhus i sommar, även planteras ner i jorden om det är en väldränerad och inte blöt plats. Men agave tål inte frost, så flytta inte ut dem för tidigt. De sista frostnätterna före sommaren kan ju komma så sent som i början av juni.

Fråga:
Hur övervintrar jag bäst en klematis som jag har haft i kruka? Går det att ha den i ett rum där jag inte har någon värme på, där jag förvarar alla pelargoner? Ska den vattnas? När är det dags att väcka den till liv igen?
/Solveig i Mora

 

Svar:

Jag skulle inte förvara klematisen inomhus. Den mår bättre på ett betydligt kallare ställe. Både klematis och lövfällande perenner (samt förvedade fuchsior, fikon, vinranka, rosor och kruksyren) förvaras frostfritt men helst inte varmare än omkring +5. Och de kan gärna stå mörkt, eftersom de ju fäller bladen under vintern. Jag förvarar mina i en ganska torr jordkällare.

 

Låt först krukjorden torka upp ordentligt och vattna sedan bara ytterst sparsamt under vintern. Och kom ihåg: Ju svalare och mörkare övervintringsplats, desto mindre vattning behövs.

 

Det går också utmärkt att gräva ner hela krukan med klematisen i en kompost eller lövhög och täcka ordentligt med torra löv och granris när vintern slår till. Om du inte orkar gräva kan du bara lägga ner krukan på marken så det inte regnar in i den och sedan täcka med trasmattor, tidningar eller något annat som isolerar.

 

Om du har balkong kan du vinterförvara krukan mot en varm husvägg, väl isolerad mot kylan. Enklast är att ställa den på ett par tegelstenar, ett rejält krukfat eller en frigolitskiva i en kartong och sedan knöla ner tidningspapper, mineralull, kläder, wellpapp, bubbelplast eller till och med popcorn som isoleringsmaterial. Täck sedan kartongen ordentligt så att inte regn och snö kommer in, men lämna ett litet luftinsläpp så att inte plantan möglar.

Till våren, i april, är det dags att väcka klematisen igen och börja vattna försiktigt. Men ställ inte ut den för tidigt; den starka vårsolen är bokstavligen livsfarlig.

Fråga:
Vi besväras av rådjur i bostadsområdet. De äter upp alla skott på det mesta man försöker plantera. Jag undrar om du har några tips på växter som effektivt håller rådjuren borta från trädgårdslanden?
/Karin Andersson

 

Svar:

Det går inte att garantera att rådjuren håller sig borta från vissa växter. Om det är många rådjur på ett litet område, och följaktligen också ont om föda, är risken stor att de äter precis allt som växer i trädgården. Men det finns många växter som brukar anses rådjurssäkra.

 

Bland lökväxterna är det allium, scilla, påsk- och pingstliljor samt fritillarior som kejsarkrona och kungsängslilja.

 

Perenner som rådjur brukar undvika:

akleja, anemoner, bolltistel, brudslöja, dagliljor, daggkåpa, euforbia, kattmynta, stormhatt, fingerborgsblommor, kungsljus, lavendel, plymspirea, vallmo, smörboll, pioner och ulleternell anses också rådjurssäkra. Liksom klätterväxterna klematis, kaprifol, pipranka och klätterhortensia.

 

Petunior brukar också få växa i fred, liksom sommarblommorna rosenskära och zinnia. Kryddväxter och örter brukar också klara sig.

 

 

 

Fråga: 
När vi flyttade in i vår villa hade förre ägaren planterat en häggmispel-häck
I dubbla rader (zick-zack) som verkligen har växt bra. Den börjar dock bli väldigt svår att hantera på grund av sin bredd. Den är snart lika bred som hög och nu undrar vi om man kan ta bort den ena raden så där utan vidare. Skulle i så fall vilja såga ner den nu när häcken fällt sina löv. Kommer den sidan som har legat i skugga att hämta sig och bli grön till våren eller hur blir det?
/Gudrun Thormé

 

Svar:

Visst går det bra att såga ner en rad av häcken nu i höst. Men från stubbarna kommer det förmodligen att skjuta upp nya skott på försommaren. Naturligtvis blir den sida av raden som står kvar lite kal till att börja med, men det kommer säkerligen att rätta till sig med åren.
  

Fråga:
I våras planterade jag ett nytt äppelträd (familjeäppelträd). Tyvärr måste jag nu plantera om trädet eftersom vi nyligen satte en thujahäck som nu hamnar alldeles för nära. Äppelträdet har växt och det finns en hel del blad kvar. Hur planterar jag om det med bästa resultat? Det jag är mest frågande till är hur träden ska kunna rota om sig ordentligt när det nu kanske blir minusgrader etc. Det jag läst mig till är att man ska vänta och plantera om trädet när alla blad fallit till marken. Är det korrekt?
/Henrik

 

Svar:

Man kan plantera om såväl fruktträd som rosor, buskar och perenner på hösten så länge det inte har hunnit bli tjäle i marken. Och du har helt rätt; det är bäst att göra det efter bladfallet då trädet/växten har börjat gå in i vintervilan.

Men plantera inte äppelträdet på ett ställe där det tidigare har stått äppelträd. I så fall måste du byta ut all jord ut mot bra planteringsjord.

Gräv först den nya gropen. Den måste vara rejält tilltagen för du vill försöka få med så stor rotklump som möjligt av trädet. Är jorden mycket torr kan du behöva vattna i gropen. Ställ ner trädet så att det hamnar på samma höjd som tidigare och fyll på med planteringsjord, gärna uppbyggd som en liten kulle runt stammen. Vattna sedan mycket mer än du tror behövs.

Men gödsla inte i planteringsgropen. Lägg i stället på lite kogödsel eller gräsklipp till våren, men inga tjocka lager och inte under hela sommaren. Då blir det för mycket gödning och trädet växer långt in på hösten i stället för att börja mogna av.

Du behöver också sätta ner en käpp som stöd vid planteringen. Den kan du sedan ta bort efter ett par år.

Sätt för säkerhets skull också upp gnagskydd för harar och skydda trädet med hönsnät runtom i en ganska vid cirkel.

Håll marken gräs- och ogräsfri i en meterstor cirkel under 5-6 år så bör hela flyttprojektet lyckas.

 

 

 

Fråga:

Jag har en gammal trädgård, strax utanför Ystad, med fantastiska pioner, bland annat en underbar dillpion. Några vill jag flytta. Vad bör jag tänka på?

/Ninni

 

Svar:

Du bör flytta pionerna redan i höst. Använd gärna en grep när du tar upp dem så att du inte skadar rötterna. Plantera inte för djupt bara. Rötterna ska hamna endast 3-5 cm under markytan. Lägg också en liten hög med sand ovanpå groddknopparna för att skydda dem mot vinterkylan. Du kan förstås också räfsa över torra löv som skydd och lägga på granris för att hålla dem på plats när det har blivit riktig vinter.

 

Fråga:

Vi har ett 1800-tals hus med glasveranda i zon 4. Huset är falurött (även knutarna) men runt fönstren är det vitt och ”mossgrönt” eller rättare sagt lite grå-grönt. Glasverandan mitt frampå huset är vit. På varje sida om denna finns två rabatter i syd-öst läge, ca 4 meter långa och trekantiga. Ca 2-3 m breda närmast glasverandan och sedan går de ut i en spets mot hörnen. Jag har grunnat i flera år och blir inte klok på vad jag ska välja för färger i rabatterna på grund av den mossgröna färgen runt fönstren och dörrarna. Just nu är det bara vitt men jag tycker att växterna liksom försvinner. Vore så tacksam för tips på färgval men gärna även växtval som kan passa ihop.
/Marie

 

Svar:

Jag konsulterade expertis i form av trädgårdsmästaren Folke Mattsson, känd från Zetas som han byggde upp till vad det är idag. Han har också skapat trädgårdar och planteringar till privatpersoner i många herrans år – alltid med fasadfärgen som utgångspunkt. Mäzter Folke, som han gillar att kalla sig, föreslår att du gör två likvärdiga planteringsytor i dina två trekantiga rabatter. Så här:

 

Rama in hela trekanten med en formklippt buxbomshäck av sorten ’Polar’ som är härdig i zon 4. Plantera 5-6 plantor per löpmeter.

 

Gör fyra grupper i varje rabatt av vit krollilja med tre lökar i varje grupp. Plantavstånd 10 cm. Om du vill kan du plantera svarta tulpaner också, sorten ’Queen of Night’ även om de är ganska kortlivade. Du kan också så den ettåriga svarta pionvallmon som sedan självsår sig i rabatten. Svart klocklilja är också vacker i den här kompositionen.

 

Plantera sedan hela den resterande ytan i varje trekant med rosenplister, en utmärkt marktäckare med silvrigt grågröna blad som passar i lätt skuggiga lägen. Plantavstånd 40 cm.

 

En svagväxande liten kompakt pelarformig avenbok, Carpinus betulus ’Columnaris Nana’,  kunde också bli fin i trekanterna.